Tidszon.nu

Sajten om tid och tidszoner!

Världens länder är uppdelade i tidszoner av praktiska skäl och de flesta länder har så varit under drygt hundra år. Detta är dels eftersom det är lättare att resa inom länder om hela landet har exakt samma tid och dels är det därför att det är lättare att resa till och från olika länder vid användning av tidszoner. Dessutom underlättar tidszoner även andra domäner där tiden kan vara av vikt, såsom exempelvis vid handel. Lättillgänglig information om hur mycket klockan är i olika länder, liksom i vilken tidszon de befinner sig i, kan bland annat hittas på tidsskillnad.nu

Tid och tidszoner

Tiden som vi känner den utgår från den punkt då solen står som högst på himlen och det är då som klockan är 12:00. Eftersom jorden är en sfär som roterar runt sin egen axel kan solen omöjligt stå som högst på himlen vid samma tid över jordens alla orter. Detta får till följd att tiden varierar mellan världens olika kontinenter och även mellan närbelägna städer, även om det enbart handlar om några minuter mellan de senare. I lokaltid, som Sverige använde sig av innan normaltiden infördes, innebär detta att när klockan är 12:00 i Stockholm så är den ungefär 11:36 i Göteborg. Numera används lokaltid för att ange tiden i en viss tidszon snarare än för att visa ortens exakta tid.  För att standardisera tiden införde många länder så kallad normaltid redan under 1800-talets andra hälft och i takt med det internationella utbytet blev arbetet mot tidszonindelningen av hela världen en viktig uppgift. Många tidszoner är idag uppdelade ungefär utefter var 15:e längdgrad och en sådan uppdelning borde ge 24 olika tidszoner men det finns faktiskt fler än så. 

Ingen regel utan undantag

För relativt små, långsmala länder som Sverige renderar den klassiska zonindelningen inga större problem. Skillnad är det dock i exempelvis USA och Kina som båda har enorma landmassor vilket innebär att tiden för när solens högsta punkt infaller varierar kraftig mellan de olika landsändarna. USA har löst situationen med att dela in hela landet i flera tidszoner medan Kina har valt att enbart ha en enda tidszon.  Det vanligaste är att tidszonerna skiljer sig åt med en timme men det är verkligen ingen regel och varje land bestämmer själv hur det vill göra. Det finns länder som tillämpar halvtimmeslånga zonindelningar såsom Australien och det finns till och med länder där tiden förskjuts med 45 minuter.

Tidszonernas beteckningar

Det är inte särskilt svårt att utläsa tidszonsbeteckningar när förkortningarna väl har fått en förklaring. I Sverige är det vanligast att se UTC och GMT där den första betyder koordinerad universell tid och den andra betyder Greenwichtid. Dessa två är på sätt och vis desamma då meridianen för dem båda går genom Greenwich observatoriet i London. Den största skillnaden är kanske att GMT etablerades av engelsmännen under 1600-talet och att UTC snarare är ett internationellt begrepp som har en kortare historia. Med detta nämnt är det UTC som är den mest korrekta förkortningen att använda sig av.  I exempelvis Europa förekommer därtill ytterligare tre framstående förkortningar; WET, CET och EET. I tur och ordning betyder dessa västeuropeisk tid, centraleuropeisk tid och östeuropeisk tid där Sverige, liksom majoriteten av Europa, hör till den centraleuropeiska tiden.  Både UTC och GMT är utgångspunkten för tidszonerna och denna kan alltså sägas vara tidszon 0 eftersom ingen tid behöver adderas eller subtraheras. För att beteckna de övriga tidszonerna läggs det till tid eller dras ifrån tid från den koordinerade universella tiden eller Greenwichtiden genom att ange ett plus- eller minustecken och den aktuella tidsskillnaden. För att illustrera detta anges tiden i Sverige som UTC+1 eller GMT+1 då Sverige ligger en timme före London under normaltid, medan exempelvis New York, vars normaltid ligger fem timmar efter London, anges som UTC-5 eller GMT-5.